Samband - Radionät




På denna sida avhandlas det högre militära sambandets radionät i Sverige under kalla kriget.

En webplats med mängder av information om militärt samband är Försvarets Historiska Telesamlingar.

Inledning

Radiotekniken utvecklades under början av 1900-talet. Under andra världskriget var radiokommunikation vanlig, och radionät byggdes för samband mellan trupper i fält (luft, vatten) såväl som för samband mellan staber.

Lika snabbt som radion blev ett viktigt sambandsmedel i krig, lika snabbt utvecklades medel för att störa radiokommunikationen.

Fördelar med radionät

Den stora fördelen med radio jämfört med tråd är rörligheten. För rörliga enheter som flygplan, fartyg, stridsfordon etc. är radiosamband ofta det enda möjliga. Även för andra enheter som är mobila eller som ständigt omgrupperar innebär radio ett enklare samband än tråd.

En annan fördel med radio är att det endast är ändpunkterna för radionätet som är känsligt för fysisk bekämpning. Ett trådnät kan lätt skadas eller förstöras av artillerield eller sabotage.

Nackdelar med radionät

Den största nackdelen med radionät är känsligheten för störning. Fienden har stora möjligheter att även från stora avstånd störa ut radiokommunikation.

En annan stor nackdel med radio är att radiosamband lämnar upplysningar till fienden om de egna trupperna. Radiotrafik kan för det första avlyssnas. Sändande stationer kan även pejlas in och därmed avslöja stationens position. Trafikmönster och trafikvolymer kan dessutom analyseras och ge informationer om förbands storlek eller avsikter.

Genom kryptering kan man minska problemet med avlyssning, skensignalering kan användas för att minska risken för att trafikanalys ger fienden matnyttig information, men att stationens position röjs vid pejling är svårt att komma åt.

Våglängder

Olika våglängder (frekvensområden) ger olika karaktäristik åt radiokommunikationen. Väldigt förenklat kan man säga att ju kortare våglängd (högre frekvens), desto kortare avstånd når sändningen fram. Kortare våglängder innebär också mindre antenner, och därmed smidigare utrustning.

De två mest använda våglängdsområdena inom militär radiokommunikation under kalla kriget är kortvåg (KV) och ultrakortvåg (UK).

Skillnaden mellan KV och UK är kortfattat att

  • KV-antenner är så stora att KV-utrustning oftast är fast eller på sin höjd transportabel (d.v.s. man måste stanna och resa en antenn för att kunna kommunicera), medan UK-antenner är tillräckligt små för bärbar eller fordonsmonterad utrustning.
  • KV kan användas över större avstånd än UK, eftersom KV kan reflekteras i atmosfären.
  • Beroendet av atmosfäriska egenskaper gör KV-sambandet mer känsligt och oförutsägbart än UK-sambandet.

För de högre militära sambandsnäten som behandlas här användes så gott som uteslutande kortvåg. UK användes främst av lägre och rörliga förband.

Historik

Radio användes ursprungligen för telegrafi. En bit in på 1900-talet hade radion utvecklats såpass mycket att telefonikommunikation var praktiskt möjlig. Försök med fjärrskrift över radio gjordes också tidigt, men i början hade man svårt att uppnå tillräcklig tillförlitlighet.

Beträffande den högre militära användning av radiosamband var det telegrafinät över kortvåg som var den tidiga användningen av radiosamband. Tal var inte populärt över radio, eftersom tal vid den tiden inte kunde krypteras.

Arméns fasta radionät (även kallat fasta nätet) var ett av de tidiga telegrafinäten. Det bestod av två delar: ett nät mellan försvarsstaben och milostaberna som kallades högkvartersnätet eller arménätet, och ett nät inom varje milo mellan milostab och garnisonerna inom respektive milo, dessa nät kallades milonäten.

De andra försvarsgrenarna hade också tidigt egna nät, flygvapnets radionät, respektive marinens radionät.

Under kalla kriget utvecklades flera radionät för det högra militära sambandet:

Stab-stab-radionätet utvecklades för kommunikationen mellan högkvarteret och de högre staberna (milostaber/motsvarande).

Krigsfjärrskriftsnätets radiodel var ett radionät avsett främst som reservsamband för krigsfjärrskriftsnätet.

Luftoperativa radionätet utvecklades parallellt av flygvapnet, även det främst avsett som reservsamband, för flygvapnets behov.

Flygvapnets styrdatanät, slutligen, var ett radionät som byggdes för överföring av styrdata från flygvapnets stridsledningscentraler till flygplan i luften.

 

Sidor och länkar till sidor om näten

Följande nät har sidor under denna sida:

Arméns fasta radionät

Fasta nätet

Flygvapnets radionät

Fredsradionätet

Högkvartersnätet

Krigsfjärrskriftsnätets radiodel

Luftoperativa radionätet (Lopra)

Marinens radionät

Stab-stab-radionätet

Följande nät har länkar till annan del av webplatsen:

Flygvapnets styrdatanät

Försvarets gemensamma krigsfjärrskriftsnät

Försvarets telenät (FTN)

Mer information

För mer information om försvarets samband rekommenderas webplatsen www.fht.nu.

//MatsB   v 1.0 2007-11-22


   Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är intresserad av.
Google
 
       Besök även vår systerwebplats www.bergrum.se!

matsb@kalla-kriget.se © 2009-2015 • Allt innehåll upphovsrättsskyddat enligt lag.

kalla-kriget.se