Svenska psykologiska försvaret

Denna sida behandlar det svenska psykologiska försvaret under kalla kriget.

Det psykologiska försvarets huvuduppgifter är dels att sprida egen information, dels att motverka fiendens propaganda.

Svenska psykologiska försvaret

Det svenska psykologiska försvaret var en del av totalförsvaret. Det andra världskriget hade visat att insatser för det psykologiska försvaret var mycket viktiga för krigsinsatsen. Alla sidor i andra världskriget arbetade med propaganda och andra insatser för folkmoralen, mest framstående kanske i Tyskland och i Sovjetunionen.

Bakgrund

Under mellankrigstiden hade planerats för en Upplysningscentral i krigstid. Under beredskapstiden inrättades Statens Informationsstyrelse. Efter krigets slut tillsattes en utredning som resulterade i att Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bildades år 1954.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar hade som huvuduppgift att planera för det psykologiska försvaret i krig, då Statens upplysningscentral skulle ha ansvaret för det psykologiska försvaret.

Statens upplysningscentral

Statens upplysningscentral var en krigsorganisation om 630 personer, därtill tillkom de personer som var krigsplacerade vid länsstyrelser eller civilbefälhavare.

Utöver detta fanns en organisation av lokalombud, dessa skulle fungera som förbindelselänkar mellan länsstyrelserna och allmänheten.

Totalförsvarets upplysningsnämnd

För upplysningen i fredstid bildades i början av 1960-talet Totalförsvarets upplysningsnämnd.

Styrelsen för psykologiskt försvar

I början av 1980-talet hade mediesamhället förändrats mycket jämfört med 1950-talet. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, Statens upplysningscentral och Totalförsvarets upplysningsnämnd ersattes med en gemensam myndighet, Styrelsen för psykologiskt försvar, som skulle ha ett helhetsansvar såväl i fred som krig.

Mer information

För vidare information om det svenska psykologiska försvaret rekommenderas skriften Förfäras ej (282 sidor, 4 MB), utgiven av Styrelsen för psykologiskt försvar.

//MatsB   v 1.2 2020-12-17, v 1.1 2014-03-12