Algeriet under kalla kriget

Här återfinns information om Algeriet under kalla kriget.

Algeriet

Algeriet var en fransk koloni sedan första halvan av 1800-talet. Den franska koloniseringen möttes med motstånd, och under hela kolonisationsperioden kom oroligheter att vara vanliga.

År 1954 utbröt öppet inbördeskrig. Organisationen Front de Libération Nationale (FLN) var en sammanslutning av flera olika organisationer med det gemensamma intresset att med våld befria Algeriet från franskt styre.

FLN stöddes av Sovjetunionen och Kuba, medan Frankrike var med i NATO. Ett hårt och blodigt inbördeskrig pågick under flera år utan någon tydlig lösning i sikte.

År 1958 grep Charles de Gaulle makten i Frankrike, och båda sidor i Algeriet var trötta på kriget och hoppades på en lösning. FLN såg sig dock hotat av att den algeriska befolkningen verkade uppskatta de Gaulles förslag till ett Algeriet associerat till Frankrike. FLN satte därför upp en provisorisk algerisk regering i Tunisien, en regering som erkändes av ett antal arabländer och av Sovjetunionen och dess satellitstater.

Frankrike utsattes för internationellt politiskt tryck att avsluta kriget i Algeriet. de Gaulle svängde och verkade förorda algeriskt självbestämmande. Detta fick till resultat att flera försök till revolt mot de Gaulle genomfördes.

Under vintern 1961-1962 utarbetades ett förslag till algeriskt självbestämmande, och efter en folkomröstning blev Algeriet i juli 1962 självständigt. Cirka 1,4 miljoner algerier (över 10% av landets befolkning) valde att fly till Frankrike.

Efter självständigheten blev Algeriet en socialistisk enpartistat. Förföljelse av och mord på meningsmotståndare var vanligt förekommande. Enbart tiden efter maktövertagandet mördades över 100.000 algerier som samarbetat med fransmännen under kolonialtiden.

//MatsB   v 1.0 2008-05-02