Ungern

Här återfinns information om Ungern under kalla kriget.

Ungern under kalla kriget

Ungern deltog i andra världskriget på axelmakternas sida. När krigslyckan vänt försökte den ungerske riksföreståndaren Miklós Horthy år 1943 närma sig de allierade. Tyskland ockuperade därför Ungern på våren 1944.

Sovjetunionen befriade alltså formellt Ungern från en tysk ockupation, men ryssarna hade inte glömt att Ungern frivilligt gått med i kriget på tysk sida. Den sovjetiska ockupationen av Ungern blev hård.

Inte desto mindre tilläts, i enlighet med de allierades överenskommelse om återupprättandet av Europas nationer, allmänna val i Ungern i november 1945. Den ungerska småbrukarpartiet vann 57% av rösterna, men tilläts av den sovjetiska ockupationsmakten inte bilda egen regering. De tvingades istället bilda en koalitionsregering med kommunistpartiet som fått 17% av rösterna, samt att gå med på att kommunisterna beklädde flera av de viktigaste ministerposterna, bland annat inrikesministerposten.

Genom att överta det socialdemokratiska partiet blev kommunistpartiet år 1947 Ungerns största parti, och genom kontrollen av inrikesministeriet och därmed polisen kunde politiska motståndare kastas i fängelse eller deporteras. från år 1948 var Ungern en kommunistdiktatur.

Den ungerska kommunistdiktaturen under Mátyás Rákosi var brutal. Tvångsförstatligande, tvångskollektivisering, skenrättegångar och summariska avrättningar förekom. Över 100.000 ungrare sattes i fängelse eller arbetsläger.

Ekonomin gick stadigt utför och Rákosi var massivt impopulär. Efter Stalins död 1953 ersattes Rákosi med Imre Nagy. Nagy startade ett reformarbete, men var alltför reformvänlig, så han avsattes 1955. Detta var en bidragande orsak till det revolutionsförsök som kallas Ungernrevolten. Ungernrevolten har fått en egen sida.

Efter det att de sovjetiska trupperna slagit ner det folkliga upproret 1956 och återinsatt den sovjettrogne János Kádár som premiärminister, avrättades eller fängslades ett stort antal ungrare.

Efter sex år av hårt styre, öppnade Kádár år 1962 för reformer i Ungern. De flesta som suttit fängslade sedan revolten 1956 släpptes, och ekonomiska reformer aviserades.

Resultatet av dessa ekonomiska reformer har humoristiskt kallats för gulaschkommunism, eftersom det varit ett hopkok av planekonomi och marknadsekonomi. De fortfarande statsägda företagens mål blev att gå med vinst snarare än att uppnå ett visst produktionsmål. Konkurrens mellan företag tilläts, och på vissa varor blev prissättningen fri.

Den ungerska ekonomiska politiken gjorde på sikt att Ungern blev det land av de sovjetiska satellitstaterna som halkade efter västvärlden minst. Möjligen gjorde även denna politik att ungrarna var de första som drog nytta av den nya sovjetiska politiken att inte lägga sig i satellitstaternas inrikespolitik.

Redan 1988 började reformarbetet, i februari 1989 antogs en princip om flerpartisystem, och i april 1989 ingicks ett avtal med Sovjetunionen om att de sovjetiska trupperna skulle dras tillbaka från Ungern. Lagar om pressfrihet och mötesfrihet antogs, och i oktober 1989 antogs nya lagar för allmänna val.

Den 23 oktober 1989 (på årsdagen av revolten 1956) antogs en demokratisk konstitution och det kommunistiska Ungern upphörde att existera.

//MatsB   v 1.0 2008-03-12