Värn

Under denna rubrik avhandlas arméns värn i Sverige under kalla kriget.

Värn byggdes vid platser som ansågs viktiga att försvaras. Det kunde röra sig om allt från enkla ståvärn för skyttesoldater till fasta värnkanoner eller luftvärnstorn.

Skyttevärn

Skyttevärn kunde variera från enkla "gropar i marken" till omfattande försvarsanläggningar med skyddade värn och förbindelsegångar.

Vid punkter eller objekt som ansågs viktiga att försvara anlades skyttevärn av olika slag. Vid och i större städer anlades skyttevärn runt och även inne i städerna. En bra bokserie om de skånska städernas försvar finns på Fort & Bunker.

Värnkanoner

Värnkanoner placerades vid fasta försvarsobjekt som ansågs särskilt utsatta för angrepp. Många värnkanoner var utrangerade pjäser som tidigare haft annan användning. Kanoner från skrotade eller moderniserade fartyg fick ofta ny användning som värnpjäser. De grövsta kalibrarna återanvändes ofta i kustartilleriet. Vissa kom till användning i fästningsanläggningar som exempelvis Bodens fästning eller Vabergets fästning vid Karlsborg.

Torn från skrotade eller moderniserade stridsvagnar var en annan kategori som kom till användning som värnpjäser. Tornet på bilden till vänster kommer från en stridsvagn m/41.

Sådana torn placerades ofta runt flygfält för att försvara dem mot fientliga angrepp.

Luftvärn

Vid platser som ansågs riskera angrepp från luften anlades pjäsplatser för luftvärnspjäser. Eftersom luftvärnspjäserna helst skulle ha fri sikt horisonten runt, anlades pjäsplatserna på höga punkter, berg eller på taken av höga byggnader. I de fall varken berg eller höga byggnader fanns att tillgå, byggdes luftvärnstorn för att få en bra placering av luftvärnspjäserna.

Bilden till vänster visat ett luftvärnstorn. Luftvärnspjäsen stod på tornets ovansida. Inuti tornet fanns rum för vilande avlösning, skydd etc. Tusen tack till Jonas för lånet av bilden!

//MatsB   v 1.1 2008-01-07