Under
denna rubrik avhandlas luftförsvarets spaningsradar PS-41 i Sverige under kalla
kriget.
En webplats med mängder av information om militära radarsystem är
Försvarets Historiska Telesamlingar, FHT. FHT har ett stort antal
dokument som behandlar olika radartyper.
Informationen på denna sida kommer i första hand från FHT. Även bilderna
nedan kommer från FHT.
Spaningsradar PS-41
Spaningsradar PS-41 var flygvapnets första renodlade spaningsradar. PS-41
beställdes i 20 exemplar från USA år 1948, men på grund av krångel med
exportlicenser kom den inte att levereras förrän år 1951.
Materiel
PS-41 var, liksom ErIIIb, en transportabel radaranläggning. Liksom ErIIIb
grupperades PS-41 ursprungligen i tält (se bild), och transporterades i fem
större delar samt ett tiotal mindre. I det bistrare svenska klimatet tillkom,
precis som i fallet ErIIIb, snart en enkel trähydda som ersättning för tältet.
Sändarens effekt var på 500 kW med 25 cm våglängd, pulsfrekvensen var 300 Hz.
Räckvidden var 120 till 150 kilometer.
Antennloben var 3 grader i horisontalplanet (att jämföras med ErIIIb:s 20
grader). För att få en mer sammanhållen antennlob testades att sänka ner
stationen i en fyra meter djup grop.
Livslängd
Spaningsradar PS-41 fick ett långt liv i flygvapnet, den utgick ur
organisationen först 1975.
Mer information
Den som är intresserad av ytterligare information om luftförsvarets
radarsystem rekommenderas att ta del av
Bjarne Darwalls bok Luftens dirigenter.