Under
denna rubrik avhandlas kustartilleriets minanläggningar i Sverige under kalla
kriget.
Kustartilleriet hade ansvar för mineringar längs de svenska kusterna.
Dessa kan delas in i fasta respektive icke-fasta mineringar.
De icke-fasta mineringarna var mineringar som lades ut av rörliga
minspärrsförband. Dessa mineringar lades ut vid behov för att komplettera eller
ersätta de fasta mineringarna.
Fasta mineringar
Fasta mineringar var utlagda i fredstid i ett stort antal (hundratal) viktiga
passager och områden. För att övervaka och styra mineringarna fanns
minstationer i mineringarnas närhet.
De flesta minstationer var
fortifikatoriskt skyddade anläggningar. Minstationen hade överblick över det
minerade området genom hjälpmedel som kikare, periskop eller radar. Dessutom
fanns sensorer i själva mineringen för att känna av passerande farkoster.
Bemanningen på minstationen kunde styra mineringen så att minorna antingen
var säkrade, att de utlöstes automatiskt då minan detekterade passage av
farkost, eller så kunde minorna utlösas manuellt från minstationen.
//MatsB v 1.1 2020-12-16, v 1.0 2007-11-01
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.
