Samband - Försvarets fasta radiolänknät (FFRL), tidigare Flygvapnets fasta radiolänknät (FFRL)

På denna sida avhandlas försvarets fasta radiolänknät (FFRL), tidigare benämnt flygvapnets fasta radiolänknät.

En webplats med mängder av information om militärt samband är Försvarets Historiska Telesamlingar.

Inledning

Historien för försvarets fasta radiolänknät (FFRL) började med luftförsvarets nät. Flygvapnet planerade samband för luftförsvarets ledning i det system som senare kom att kallas STRIL 50. För att knyta samman luftförsvarscentraler, luftförsvarsgruppcentraler och andra ledningsplatser, planerades ett radiolänknät. Detta radiolänknät gick först under arbetsnamnet luftförsvarets radiolänknät. Allteftersom arbetet ned nätet fortskred, kom allt fler delar av flygvapnet att intressera sig för att ansluta sig till radiolänknätet. Nätet kom då att gå under benämningen flygvapnets fasta radiolänknät, vanligen benämnt med sin förkortning FFRL.

I mitten av 1950-talet hade planerna på flygvapnets fasta radiolänknät kommit så långt att kostnaderna började avskräcka. Det talades till och med om att lägga ner projektet. Flygvapnet erbjöd då övriga delar av försvaret att ansluta sig till FFRL, och ett beslut fattades om att flygvapnet och försvarsstaben gemensamt skulle bygga FFRL, nu uttytt som försvarets fasta radiolänknät.

Försvarets fasta radiolänknät (FFRL)

FFRL utgör än idag stommen i radiolänkdelen av försvarets telenät, FTN. Av denna anledning är delar av dokumentationen kring FFRL fortfarande hemligstämplad. Framför allt gäller detta nätets utformning.

Principerna för FFRL är dock kända och öppen information. Se figuren till vänster för en schematisk bild av de olika delarna av FFRL.

FFRL är ett landsomfattande nät av radiolänkstationer. Stationerna är placerade för att utgöra ett antal huvudstråk genom landet. Vissa stationer är därvid enbart relästationer som vidarebefordrar trafik i huvudstråket.

Andra stationer i FFRL är knutstationer där mer än ett radiolänkstråk sammanstrålar. I knutstationerna kan trafik dirigeras om mellan de olika radiolänkstråken. Genom att kunna dirigera om trafik mellan radiolänkstråken kan tåligheten mot bekämpning ökas.

För omdirigering av trafik samt för anslutning av abonnenter i FFRL anläggs bistråk som går mellan knutstationerna, eller som ansluter en eller flera abonnenter till närmaste knutstation.

Avståndet mellan stationerna i FFRL beror på terrängen, ett vanligt avstånd är 40-50 kilometer.

Bilden till vänster visar masten vid en knutstation i försvarets fasta radiolänknät.

Fortifikatoriska aspekter

Det finns runt om i landet ett antal punkter i FFRL bestående av en eller flera master med antenner och en eller flera byggnader för utrustning. Eftersom FTN är aktivt är anläggningarna skyddsobjekt och några geografiska detaljer lämnas inte här.

Mer information

För mer information om försvarets samband rekommenderas webplatsen www.fht.nu.

//MatsB   v 1.2 2009-07-14