Luftoperativa radionätet kom till som en komplettering av befintliga
sambandsnät för flygvapnet. Existerande trådnät var alltför sårbara i krig,
därför byggdes luftoperativa radionätet för att säkerställa flygvapnets behov av
fjärrskriftskommunikation i krig.
Luftoperativa radionätet planerades under andra halvan av 1950-talet och
byggdes under första halvan av 1960-talet. Luftoperativa radionätet planerades
att i en första etapp byggas ut med en huvudstation och 18 understationer.
Därefter skulle en komplettering ske med upp till 8 ytterligare understationer.
Organisation
Huvudstationen i nätet fanns i fred i Vallentuna (US 11 i tabellen nedan). I
krig var huvudstationen lokaliserad i trakten av Lindesberg.
Varje understation placerades så att flottiljer, flygbaser och staber kunde
anslutas med maximalt 8 abonnenter per understation.
Följande understationer existerade i fredstid:
US 1 i Hörby
US 2 i Örkelljunga
US 3 i Långasjö
US 4 i Bor
US 5 i Fagerhult
US 6 i Othem
US 7 i Mölndal
US 8 på Billingen
US 9 i Bjärka-Säby
US 10 i Flen
US 11 i Vallentuna
US 12 i Järlåsa
US 13 i Hässlen
US 14 i Nianfors
US 15 i Graninge
US 16 i Arnäsvall
US 17 i Degerås
US 18 i Koler
I krig tillkom som nämnts
ovan en huvudstation i trakten av Lindesberg.
Anläggningarna
Varje station i
luftoperativa radionätet hade en mottagarplats samt ett
sändarannex (huvudstationerna hade två sändarannex vardera). Avståndet mellan mottagarplats och sändarannex uppges mellan tummen
och pekfingret till en mil.
Mottagarplats såväl som sändarplats hade en eller flera byggnader, plus ett
antal master och antenner. För huvudstationen i Lopra var de två sändarannexen placerade i bergrum.
Eftersom
Lopra använde kortvågskommunikation var antennparkerna betydande.
Bilden
till vänster föreställer mottagarplatsen för US 8 på Billingen (numera riven).
Senare anslöts även andra delar av det militära försvaret till Lopra. Lopra kom därmed att
bli en angelägenhet för hela försvarsmakten, framför allt som reservsambandsnät
för fjärrskrift i krig. I fred användes Lopra främst för förmedling av
väderinformation inom flygvapnet.
I samband med den ökade användningen av datakommunikation (MILTEX) över
alternativa kommunikationskanaler slutade flygvapnet använda Lopra för
förmedling av väderinformation. Därmed minskade också intresset för Lopra, och nätet
lades ner under 1980-talet.
De flesta av anläggningarna är idag rivna. Några
har fått alternativt användningsområde inom försvaret, några har sålts till
civila intressenter.
Antennparkerna är nästan utan undantag rivna.
Mer information
För mer information om försvarets samband rekommenderas webplatsen
www.fht.nu.
//MatsB v 1.1 2008-07-15
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.
Följande understationer existerade i fredstid:
Eftersom
Lopra använde kortvågskommunikation var antennparkerna betydande.
