Här återfinns information om Afghanistan under kalla kriget.
Trots att Afghanistan ligger strategiskt mitt i Asien, mellan mellanöstern och Bortre Asien, kunde Afghanistan under en stor del av kalla kriget vara en mer eller mindre bortglömd del av Asien. Först under 1970-talet blev landet politiskt instabilt.
För att förstå skeendena är det viktigt att veta att Afghanistans folk består av ett antal olika folkgrupper, och lojaliteten med folkgruppen är ofta det viktigaste när det gäller att välja sida i konflikter. Det är också viktigt att förstå Afghanistans geografi. Landet är mycket bergigt, med befolkning i de olika dalarna, i någon mån likt förhållandena i Schweiz. Kommunikationen mellan de olika dalarna är inte alltid helt enkel.
Under 1973 genomfördes en statskupp som avsatte kungen. Den republik som inrättades blev dock inte långvarig. År 1978 genomförde kommunister en ny statskupp och införde ett kommunistiskt styre. Kommunisterna var dock splittrade, och inbördes stridigheter uppstod. Samtidigt fanns ett starkt motstånd i landet mot kommunismen, och det hela resulterade år 1979 i ett kaotiskt inbördeskrig.
I detta läge beslutade sig Sovjetunionen för att stödja de sovjettrogna kommunisterna i Afghanistan genom en regelrätt invasion av landet. Vid jultid 1979 gick över 100.000 man sovjetisk trupp in i Afghanistan. Invasionen var ingen stundens ingivelse, Sovjetunionen hade arbetat länge på att stärka sin position i Asien, och detta var om inte ett gyllene tillfälle så i alla fall ett tillfälle med en rimlig ursäkt.
Omvärldens reaktion blev häftig. USA förklarade handelsembargo mot Sovjetunionen, och invasionen ledde även till att USA och flera andra västländer bojkottade de olympiska spelen i Moskva år 1980.
USA stödde den muslimska gerillan (Mujaheddin) i Afghanistan, och det visade sig för Sovjetunionen att Afghanistan var mycket svårare att ockupera än man trott. Kriget utvecklade sig till en asymmetrisk prestigekamp, och har på goda grunder kallats "Sovjetunionens Vietnam".
Likheterna med USA:s misslyckande i Vietnam är många:
* En materiellt vida överlägsen supermakt mot en fattig gerilla
* Supermakten underskattar gravt de resurser som krävs för en ockupation
* Gerillan får träning och vapen av en annan supermakt
* Terrängen gynnar gerillan och är ovan för supermaktens soldater
* Situationen gör drogmissbruk bland soldaterna till ett problem för supermakten
* Prestige gör att supermakten "måste" visa framgångar
* Hemmaopinionen sviker och supermakten tvingas slutligen göra ett nesligt uttåg.
Precis som i Vietnam kom Sovjetunionens krig i Afghanistan att präglas av att Sovjetunionen kunde ockupera städerna, men landsbygden tillhörde gerillan. Gerillaöverfall på fordonskolonner och andra transporter gjorde att den sovjetiska logistiken blev lidande.
När Michail Gorbatjov kom till makten år 1985 började arbetet med ett sovjetiskt tillbakadragande. År 1989 var de sovjetiska trupperna ute ur Afghanistan. Precis som i Vietnam följde ett inbördeskrig mellan de lokala regeringsstyrkorna och gerillan, en kamp som gerillan vann. Därefter började de olika gerillafraktionerna kriga sinsemellan. Detta ledde till en talibanregim som senare störtades av USA, men då är vi inne i ett nytt millennium och långt efter kalla krigets slut.
//MatsB v 1.0 2008-06-08