Under denna rubrik tar jag upp några av de viktigaste av de statliga
utredningar som berör förhållanden under kalla kriget.
Utredningar
Ett antal statliga utredningar av intresse har gjorts, de flesta efter kalla
krigets slut. Dessa utredningar publiceras i serien Statens Offentliga
Utredningar (SOU). Nedan listar jag några av de utredningar som är intressanta
vid studier av kalla kriget.
Neutralitetspolitikkommissionen
Neutralitetspolitikkommissionen (Rapport: Om kriget kommit...
Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949-1969, SOU 1994:11)
utredde Sveriges förhållande till främmande makter, och då närmast NATO och
NATO-länder. Utredningen behandlade tidsperioden 1949-1969.
Den stora styrkan med Neutralitetspolitikkommissionens arbete är att
kommissionen kom till stånd relativt tidigt och genomförde intervjuer med ett
stort antal nyckelpersoner som vid tiden för kommissionens arbete fortfarande
levde.
Neutralitetspolitikkommissionen hade några tillkortakommanden. För det första
behandlades endast tiden fram till 1969. För det andra var flera
dokumentationskällor otillgängliga (okända) för kommissionen. Detta gör att
kommissionens slutsatser i dagens ljus ibland kan ses som ofullständiga.
Säkerhetspolitiska utredningen
Den säkerhetspolitiska utredningen (Rapport: Fred och säkerhet, SOU
2002:108) behandlade Sveriges säkerhetspolitiska miljö 1969-1989. Den tog
tidsmässigt vid där Neutralitetspolitikkommissionens arbete slutade, år 1969,
men hade ett betydligt bredare uppdrag.
Utredningen täcker in såväl försvarsbeslut som försvarsförberedelser under
den aktuella perioden (1969-1989).
Ubåtsutredningen
Ubåtsutredningen (Rapport: Perspektiv på ubåtsfrågan, SOU 2001:85) var
den tredje ubåtsutredningen mellan åren 1983 och 2001. De tidigare var
Ubåtsskyddskommissionen (Rapport: Att möta ubåtshotet, SOU 1983:13), samt
Ubåtskommissionen (Rapport: Ubåtsfrågan 1981-1994, SOU 1995:135).
I SOU 2001:85 sammanfattas även resultaten från de båda tidigare
kommissionerna.
Säkerhetstjänstkommissionen
Säkerhetstjänstkommissionen (Huvudrapport: Rikets säkerhet och den
personliga integriteten. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande
verksamhet sedan år 1945, SOU 2002:87) tog ett helhetsgrepp på de svenska
säkerhetstjänsterna, och kommissionens arbete resulterade förutom huvudrapporten
i ett stort antal rapporter, jag saxar direkt ur missivbrevet till kommissionens
slutbetänkande:
"Till
betänkandet fogas följande på kommissionens uppdrag utarbetade rapporter:
Ulf Eliasson, Politisk övervakning och personalkontroll 1945-1969.
Säkerhetspolisens medverkan i den politiska personalkontrollen (SOU
2002:88).
Ulf Eliasson, Politisk övervakning och personalkontroll 1969-2002.
Förutsättningarna för säkerhetspolisens politiska registreringar och medverkan i
personalkontrollen (SOU 2002:89).
Magnus Hjort, Den farliga fredsrörelsen. Säkerhetstjänsternas övervakning av
fredsorganisationer, värnpliktsvägrare och FNLgrupper 1945-1990 (SOU
2002:90).
Magnus Hjort, Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av
kommunister, anarkister m.m. 1965-2002 (SOU 2002:91).
Lars Olof Lampers, Det grå brödraskapet. En berättelse om IB (SOU
2002:92).
Karl Molin, Magnus Hjort, Alf W Johansson och Lars Olof Lampers,
Övervakningen av ”SKP-komplexet” (SOU 2002:93).
Evabritta Wallberg, Säkerhetstjänst, nazism och högerextremism 1946-1980,
Lars Olof
Lampers, SÄPO:s övervakning av svensk högerextremism efter 1980, båda i
Övervakningen av nazister och högerextremister (SOU 2002:94).
Ulf Bjereld, Övervakningen av den svenska Palestinarörelsen 1965-1980,
Jakob
Gustavsson, Hemliga tjänster och det öppna samhället,
Thomas Jonter,
Det amerikanska spåret. En undersökning av IB:s bildande och eventuella
kopplingar till USA,
Lars Olof
Lampers tre rapporter, Sjukhusaffären i Göteborg,
Värnpliktskonferensen i Örebro och Överskottsinformation från
telefonavlyssning,
samlade i
Forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen (SOU 2002:95)."
//MatsB v 1.0 2008-07-06
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.