De kommunala befolkningsskyddsrummen beskrivs på denna sida.
Befolkningsskyddsrum
Städer och andra större
tätorter byggde befolkningsskyddsrum för civilbefolkningen. Dessa var
avsedda att komplettera de skyddsrum som fastighetsägare var skyldiga att
anlägga.
Bakgrund
Under första delen av kalla kriget antogs att ett eventuellt krig skulle ha
stora likheter med andra världskriget. En av de mest framträdande egenskaperna
med andra världskrigets bombkrig var den totala avsaknaden av respekt för
folkrätten. Båda sidor, men främst de västallierade, bombade städer och
civilbefolkning urskillningslöst. Det var tvärtom en medveten strategi från
brittisk och amerikansk sida att utsätta den tyska civilbefolkningen för så
stora lidanden som möjligt.
Efter andra världskriget antogs som sagt att ett nytt krig i Europa skulle ha
stora likheter med det tidigare. Sovjetunionen antogs inte komma att ha större
respekt för folkrätten än vad USA och England hade haft under andra
världskriget. Därför antogs (sannolikt också med full rätt) att städer och andra
befolkningscentra skulle komma att bombas. Av denna anledning byggdes
befolkningsskyddsrum i ett antal städer och större tätorter. För alla större
tätorter fanns dessutom utrymningsplaner för
att snabbt kunna tömma tätorterna på civilbefolkning.
Befolkningsskyddsrummen var ett komplement till de skyddsrum som
fastighetsägare var skyldiga att anlägga i exempelvis bostads- och kontorshus.
Personer som saknade eget skyddsrum, eller som befann sig långt från sitt eget
skyddsrum, kunde söka skydd i befolkningsskyddsrummen.
Befolkningsskyddsrummen anlades därför strategiskt i tätorterna, på centrala
platser där mycket folk var i rörelse.
I Stockholm fungerade även vissa tunnelbanestationer som
befolkningsskyddsrum.
Under senare delen av kalla kriget antogs att det i det eventuella kommande
kriget skulle göras större åtskillnad på kombattanter och icke-kombattanter.
Såväl befolkningsskyddsrum som utrymningsplaner för städer
fick därför lägre prioritet. Som
påpekats på sidan om folkrätten var
detta nog i hög grad ett önsketänkande. Inte minst var det ett ekonomiskt grundat
önsketänkande, eftersom man med hänvisning till folkrätten kunde avstå från
skyddsåtgärder för civilbefolkningen.
//MatsB v 1.3 2009-07-05
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.