Under denna rubrik avhandlas Byggnads- och reparationsberedskapen i Sverige under kalla
kriget.
Byggnads- och reparationsberedskapen
Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) beskrivs så här i förordningen om
byggnads- och reparationsberedskapen (1989:205):
"1 § Byggnads- och reparationsberedskapen är en beredskapsorganisation som
har till uppgift att utföra nybyggnads-, reparations- och röjningsarbeten för
totalförsvaret.
Byggnads- och reparationsberedskapen skall vara verksam under krig och, om
regeringen beslutar det, vid krigsfara eller sådana utomordentliga förhållanden
som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig."
Organisation
Byggnads- och reparationsberedskapen organiserades av försvarsmakten.
Cheferna och deras kontor var militära. För arbetet kontrakterades företag inom
exempelvis bygg- och maskinbranschen. Försvarsmakten tillhandahöll "de maskiner
och arbetsredskap som inte kan ställas till förfogande av företagen eller
beställarna" (1989:205).
Krigsmän?
Byggnads- och reparationsberedskapen leddes av försvarsmakten. Uppgiften var
att utföra arbeten för totalförsvaret. Själva arbetet utfördes av kontrakterade
civila företag och civil arbetskraft, eventuellt med av försvarsmakten
tillhandahållna arbetsredskap. Frågan huruvida denna civila arbetskraft
skyddades av folkrätten eller inte kan diskuteras. Jag har skrivit
en sida om folkrätten där problemet
diskuteras, och en sida om totalförsvaret
och dess problem med folkrätten.
//MatsB v 1.0 2008-01-04
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.