Under denna rubrik avhandlas bakgrundshistorien till livsmedelslagringen i Sverige under kalla
kriget.
Livsmedelslagringens bakgrund
Som nämnts på sidan om livsmedelslagring drabbades
Sverige i likhet med flera andra europeiska länder av
livsmedelsbrist under första världskriget. Redan i mitten av första världskriget
tillsattes därför Statens lagerhus- och kylhuskommission, för att utreda
hur beredskapslagring av livsmedel skulle kunna ske. Kommissionen kom fram till
att ett stort antal lagerhus borde byggas, det ursprungliga antalet var över
tjugo. Dessutom borde fryshus byggas för förvaring av kött.
Lagerhus
Under slutet av första världskriget och åren därefter byggdes nio stycken
lagerhus för lagring av spannmål. Dessa byggdes i de svenska jordbruksområdena,
i orterna Eslöv, Tomelilla, Åstorp, Östra Klagstorp, Eskilstuna, Hallsberg,
Linköping, Roma och Vara.
Av de nio lagerhusen finns bara de i Eslöv, Hallsberg och Vara kvar. Bilden
till vänster är en modern bild av lagerhuset i Eslöv. Endast lagerhuset i Vara
används fortfarande för spannmålslagring.
Kyl-/fryshus
Kyl- eller fryshus byggdes också för lagring av kött. Den ursprungliga tanken
bakom detta var att missväxt eller epizooti kunde framtvinga en masslakt av
husdjur. Stora utrymmen skulle då krävas för lagring av köttet.
Förvaltning och drift
För förvaltning och drift av lager- och fryshusen ansvarade Statens lager-
och fryshusstyrelse. Under mellankrigstiden skedde vissa försäljningar, men
statens lager- och fryshusstyrelse drev övriga lagerhus till efter andra
världskrigets slut, då ägandet övergick till statliga Svenska
Spannmålsaktiebolaget, från år 1954 Svenska Lagerhus AB.
Kalla krigets epok
Livsmedelslagringen under kalla krigets epok beskrivs på
en separat sida.
//MatsB v 2.0 2008-09-05
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.