Under
denna rubrik avhandlas flygvapnets berghangarer i Sverige under kalla
kriget.
Vid vissa av Sveriges flygflottiljer anlades berghangarer under det kalla
kriget. Det var på flottiljer som satte upp jaktförband som berghangarer
antingen byggdes eller planerades.
Syfte
Den ursprungliga tanken med berghangarerna var att ha skyddade klargörings-
och underhållsområden för jaktflyget. Försök med klargöring (tankning etc.) i
bergrum visade dock att ventilationen inte var tillräcklig för detta, det blev
risk för explosion, och i ett bergrum fullt av bränsle och ammunition vill man
inte riskera explosion.
Den praktiska krigsanvändningen planerades därför mer som skyddad
uppställning och underhåll.
Utformning
De flesta berghangarer såg ut som en lång tunnel med tvärskepp. Med
tunnelöppningar i båda ändar kunde trafikstockningar i möjligaste mån undvikas.
I tvärskeppen fanns utrymmen för underhåll, uppställning etc.
Bilden till vänster visar interiören från den nya berghangaren vid F9 Säve.
Det är flygplan J29, "Tunnan" som bogseras genom tunneln.
Flottiljer med berghangar
Vid följande flottiljer byggdes berghangarer:
F8 Barkarby
F9 Säve (två anläggningar)
F13 Bråvalla
F16 Uppsala
F18 Tullinge (två anläggningar)
Den äldre hangaren vid F9 byggdes
redan 1942 och sägs vara en av världens äldsta berghangarer, om inte den allra
äldsta.
Bergtunnlar
Längre fram under kalla kriget, i
samband med att bassystem 90 infördes, planerades
ett antal bergtunnlar i anslutning till flygbaserna. Bergtunnlarna skulle
skydda planen på baserna, men saknade de större utrymmen för underhåll m.m. som
berghangarerna hade.
Vid Fällforsbasen byggdes en
bergtunnel för utprovning av konceptet. Konceptet föll mycket väl ut, men kalla
kriget tog slut, och det blev aldrig några fler bergtunnlar byggda.
Museum
Den nyare berganläggningen vid F9 Säve har blivit museum, se
www.aeroseum.se.
//MatsB v 1.0 2007-12-20
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.