Ungernrevolten 1956

Här återfinns information om Ungernrevolten 1956.

Ungernrevolten 1956

Ungerns kommunistiska styre var hårdare än i många andra kommunistländer. Efter Stalins död 1953 hoppades många i Ungern på ett töväder även i Ungern. En reformvänlig kommunist, Imre Nagy, tillsattes som premiärminister. Dock var Nagy alltför reformvänlig för Sovjetunionen, och 1955 avsattes han.

Hoppet om förändringar i kölvattnet av Stalins död var dock stort, och den 23 oktober 1956 deltog över 200.000 personer i en studentdemonstration med krav på reformer. Den kommunistiske ledaren Ernő Gerő höll ett radiotal där han i skarpa ordalag fördömde kraven på reformer.

Detta blev den tändande gnistan till en folklig revolt som spred sig genom Budapest. Stalinstatyn störtades (se bilden till vänster) och halshöggs symboliskt. Folket försökte inta radiohuset, men blev beskjutna av säkerhetsstyrkor. Generalstrejk utbröt över hela Ungern.

Dagen därpå gick sovjetiska trupper in i Budapest, men blev tillbakadrivna av revolutionstrupper. Imre Nagy bildade en revolutionär regering som krävde sovjetiskt uttåg ur Ungern. Den 28 oktober inleddes en vapenvila, och Sovjetunionen sade sig vara villiga att förhandla om villkoren för ett sovjetiskt tillbakadragande.

Den 30 oktober intog revolutionärer kommunistpartiets högkvarter i Budapest efter blodiga strider. Flera högt uppsatta kommunister avrättades. Från sovjetisk sida sågs detta som en anledning att slå ner den ungerska revolten med vapenmakt.

Nagy anade faran och hoppades få stöd av väst. Därför begärde Ungern den 1 november utträde ur Warszawapakten, för att därigenom göra sovjettruppernas närvaro olaglig. Samtidigt vädjade Nagy till Förenta Nationerna att ta upp frågan om den sovjetiska närvaron i Ungern.

I skenet av att inleda förhandlingar om ett sovjetiskt återtåg arresterades den ungerska ledningen och ett storskaligt sovjetiskt anfall inleddes den 4 november. Sovjetunionen satte in pansar, artilleri och stridsflyg mot de revolterande ungrarna. Efter sex dagar var revolten slutgiltigt nedslagen.

Någonstans mellan 3.000 och 20.000 ungrare dödades i striderna. Imre Nagy och omkring 350 andra ungrare dömdes till döden och avrättades. Närmare en kvarts miljon ungrare flydde efter revoltförsöket till väst.

Reaktion i väst

Västvärldens reaktion blev kraftig, men till ungrarnas besvikelse inskränkte sig reaktionen till fördömande uttalanden. Ungrarna hade hoppats på en militär intervention från väst, något som också förespeglats dem genom amerikanska propagandasändningar i radio.

Möjligen hade ungrarna otur. Samtidigt med ungernrevolten utspelade sig Suezkrisen, och den upptog stormakternas och FN:s intresse. Ungernfrågan togs upp i FN först när Sovjetunionen redan slagit ner revolten.

Bland vänsteranhängare i väst innebar det sovjetiska anfallet en allvarlig tankeställare, avstaliniseringen innebar inte att Sovjetunionen blivit mindre brutalt. För övriga var anfallet ett bevis på att den kommunistiska brutaliteten var inneboende i kommunismens ideologi.

//MatsB   v 1.1 2015-01-07