Kina

Här återfinns information om Kina under kalla kriget.

Kina under kalla kriget

Kina var under det kalla kriget en aggressiv kommunistdiktatur som oftast stod på motsatt sida som de västerländska demokratierna i olika konflikter världen över.

Bakgrund

Bakgrunden till Kinas förhållanden till omvärlden står att söka i mellankrigstidens motsättningar i Asien.

Ett av de partier som bidrog till att kejsardömet avskaffades i en revolution år 1912 var det kinesiska partiet Kuomintang. Kuomintang var ett socialistiskt parti med nationell inriktning, och de kom att stödjas av det kommunistiska Sovjetunionen.

Rivaler med Kuomintang var det kinesiska kommunistpartiet. Kommunistinternationalen Komintern hade beordrat det kinesiska kommunistpartiet att samarbeta med Kuomintang, men samarbetet gnisslade.

År 1927 kastade ledaren för Kuomintang, Chiang Kai-Shek, ut kommunisterna ur samarbetet. Detta blev inledningen till ett över 20 år långt inbördeskrig.

Under åren 1927 - 1937 var Kuomintang framgångsrika i att besegra kommunistgerillan, och kommunisttrupperna drevs undan till bergstrakterna i det inre av Kina.

Dock tvingades Kuomintang avbryta jakten på kommunistgerillan. Japan, som under hela 1930-talet hade begått krigshandlingar mot Kina, trappade upp sitt krig. Kuomintang tvingades söka vapenvila med kommunistgerillan för att istället satsa sina militära resurser på att bekämpa de japanska inkräktarna.

Efter andra världskriget återupptogs inbördeskriget. En ekonomisk kollaps kombinerat med en drastisk minskning av den kinesiska krigsmakten fick många avskedade militärer att söka sig till kommunistgerillan. År 1949 blev ledningen för Kuomintang tvungen att dra sig tillbaka till Taiwan, och kommunisterna tog över makten i fastlandskina.

Republiken Kina och Folkrepubliken Kina

En av de mest grundläggande orsakerna till politiska problem beträffande Kina under kalla kriget var att det inte fanns (och finns) ett, utan två Kina. Kuomintang var den lagliga regeringen för Republiken Kina, och satt på Taiwan och hävdade att fastlandskina var ockuperat av rebeller.

På fastlandet hade den kommunistiska Folkrepubliken Kina utropats med Mao Tse-Tung som ledare. De hävdade att Folkrepubliken Kina hade ersatt Republiken Kina, och att Taiwan var ockuperat av rebeller.

Omvärlden hade att förhålla sig till dessa två oförsonliga kinesiska stater. Kommunistregeringarna i Sovjetunionen och dess europeiska lydstater erkände Folkrepubliken Kina tämligen omgående. Västvärlden tvekade dock. Ett av de första demokratiska länder som erkände Folkrepubliken Kina var Sverige.

Fram till år 1972 var det Taiwan som representerade Kina i FN. Detta år erkände FN och flera länder i väst Folkrepubliken Kina.

I den fortsatta framställningen, när "Kina" nämns under kalla kriget, är det, om inget annat särskilt anges, Folkrepubliken Kina som åsyftas.

Kina under kalla kriget

En av de första åtgärder som Folkrepubliken Kina gjorde var att sända trupper till kommunistsidan i  Koreakriget. Koreakriget har fått en separat sida.

En annan tidig åtgärd från Kinas sida var att stödja den kommunistiska gerillan i Vietnam, Viet Minh. Senare blev Kinas stöd till kommunistregimen i Nordvietnam avgörande för krigföringen i Vietnam. En separat sida om Vietnamkriget beskriver detta.

Trots att Kina och Sovjetunionen hade olika åsikter om exempelvis lämpligaste stödet till Nordkorea (där Kina ville stödja mer aktivt med trupp och materiel), var Kina och Sovjetunionen under första halvan av 1950-talet på mycket vänskaplig fot med varandra. Mao beundrade Stalin, och såg ovilligt på den omvärdering av Stalin som skedde efter Stalins död.

När Krustjev 1956 inledde avstaliniseringen i Sovjetunionen, försämrades relationerna mellan Kina och Sovjetunionen avsevärt. År 1960 bröt Kina de diplomatiska förbindelserna med Sovjetunionen och övriga öststater, Albanien undantaget.

//MatsB   v 1.0 2008-03-21