Sydafrika under kalla kriget

Här återfinns information om Sydafrika under kalla kriget.

Bakgrund

Efter Boerkrigen blev Sydafrika en brittisk koloni. Först år 1961 blev Sydafrika en självständig stat.

Ända sedan 1948 hade Sydafrika haft en lagstiftad rassegregering kallad apartheid. Det var dock först i samband med att Sydafrika blev en självständig stat år 1961 och lämnade det brittiska samväldet som omvärlden höjde krav på sanktioner mot Sydafrika. Sannolikt fanns det ett samband mellan dessa två händelser, så länge Sydafrika var medlem av brittiska samväldet skulle Storbritannien troligen använt sitt veto för att stoppa eventuella försök till resolutioner mot Sydafrika i FN:s säkerhetsråd.

Sydafrika

Den sydafrikanska regimens största motståndare var ANC, African National Congress. ANC var ett parti för svarta sydafrikaner. Partiet befann sig på vänsterkanten och samarbetade intimt med Sydafrikas kommunister. Kommunistpartiet hade förbjudits år 1950, och många kommunister hade därför sökt en ny politisk hemvist inom ANC. ANC klassades som en terroristorganisation av flera västländer.

Sydafrikas regering sågs av väst som en garant mot kommunismen i södra Afrika. Sydafrika deltog aktivt i krigen i Angola och Namibia i kamp mot de kommunistiska styrkorna, vilka stöddes av Sovjetunionen och Kuba. Se vidare sidan om krigen i Angola och Namibia.

Västländerna med USA och Storbritannien i spetsen var därför tveksamma till att bidra till att apartheidregimen föll med våld. En sådan utveckling skulle bara gynna införandet av kommunism i både Sydafrika och de omkringliggande länderna. Istället försökte väst genom diplomati förmå Sydafrikas regering att gradvis lätta på apartheid.

Sydafrika utvecklade även kärnvapen i hemligt samarbete med Israel. Sex atombomber producerades. Huruvida något kärnvapenprov någonsin utfördes är omdiskuterat. Ett ännu oförklarat ljussken över Sydatlanten i september 1979 ("Vela-incidenten") kan eventuellt härröra från ett sydafrikanskt (eller israeliskt) kärnvapenprov.

Bilden till vänster visar bombhylsor (tomma) avsedda för de sydafrikanska atombomberna.

Apartheidregimen bestod fram till kalla krigets slut. I takt med nedmonterandet av kommunismen i öst, framstod behovet att undvika en våldsam revolt i Sydafrika mindre. Därför ökade trycket från väst på apartheidregimen, och under första halvan av 1990-talet avvecklades apartheid och demokrati omfattande alla raser infördes.

//MatsB   v 1.0 2008-05-02