Tjeckoslovakien

Här återfinns information om Tjeckoslovakien under kalla kriget.

Tjeckoslovakien

Det är svårt att säga om det var den amerikanske generalen Pattons stora självmedvetenhet och tanken på att få erövra en huvudstad, eller hans känsla för politisk strategi som fick honom att försöka utverka tillstånd att ockupera Tjeckoslovakien och Prag i andra världskrigets slutskede.

Oavsett vilket så fick Patton aldrig detta tillstånd. Liksom i fallet med Berlin höll de allierades överkommando fast vid den tidigare uppgörelsen med Sovjetunionen om gränserna för "befrielsen" av Europa, en uppgörelse som innebar att befrielsen av Tjeckoslovakien var en sovjetisk angelägenhet. Prag liksom större delen av Tjeckoslovakien ockuperades därför av Sovjetunionen i andra världskrigets absoluta slutskede.

Till skillnad mot Tyskland och Österrike var Tjeckoslovakien ett oskyldigt offer för kriget. I enlighet med de överenskommelser som segrarmakterna träffat skulle de befriade länderna återfå sin frihet och självbestämmande.

Till skillnad från Polen, där Sovjetunionen redan från början bestämt sig för att inte släppa från sig makten, tilläts allmänna val i Tjeckoslovakien 1946.

I likhet med de flesta andra europeiska länder som varit ockuperade av tyskarna, kände befolkningen i Tjeckoslovakien en tacksamhet gentemot Sovjetunionen som burit den största bördan i bekämpandet av axelmakterna. Det sovjettrogna kommunistpartiet fick därför stort stöd i valet 1946 och blev största parti med 38% av rösterna. Kommunistpartiets ledare, Klemet Gottwald, blev premiärminister för en koalitionsregering.

Efter vikande stöd från befolkningen, och inför risken av att förlora valet i maj 1948, iscensatte kommunisterna med stöd av Sovjetunionen en statskupp, kallad Pragkuppen, i februari 1948. Pragkuppen har fått en egen sida.

Efter Pragkuppen var Tjeckoslovakien en kommunistisk lydstat till Sovjetunionen. Tjeckoslovakien gick lydigt i sovjetiskt ledband ända till 1968.

Under 1960-talet förekom ett utbrett missnöje i Tjeckoslovakien mot den kommunistiska politiken som förde landet mot ekonomisk ruin. Före den tyska ockupationen 1938 hade Tjeckoslovakien varit en välmående industrination, och kontrasten mot armodet under den kommunistiska planekonomin var slående.

I ett försök att minska missnöjet tillät Sovjetunionen att Alexander Dubček genomförde ett reformprogram i syfte att förbättra den Tjeckoslovakiska ekonomin. Dessa reformer påbörjades under våren och sommaren 1968, och har kommit att kallas Pragvåren. Pragvåren har fått en egen sida.

För att förhindra en liberalisering av den tjeckoslovakiska politiken och ekonomin, anföll Warszawapaktsstyrkor Tjeckoslovakien i augusti 1968.  De liberaliseringar som skett under Dubček ogjordes, och återigen blev Tjeckoslovakien en lydig lydstat till Sovjetunionen.

Så väl hade Tjeckoslovakien lärt sig sin läxa att när Ungern i augusti 1989 öppnade gränsen mot Österrike, och tiotusentals östtyskar tog vägen genom Tjeckoslovakien för att via Ungern fly till väst, så stängde Tjeckoslovakien sina gränser mot Ungern för att förhindra denna flyktväg. 

Dock, bara en vecka efter det att Östtyskland den 9 november 1989 öppnat gränsen mot Västtyskland, inleddes i Tjeckoslovakien det som kommit att kallas Sammetsrevolutionen. En rad av fredliga men massiva demonstrationer fick kommunistregimen att efter knappt två veckor avsäga sig maktmonopolet och utlysa allmänna val. Den 29 december 1989 övertog en folkligt vald regering makten i Tjeckoslovakien. En över 40 år lång period av kommunistisk diktatur var över.

//MatsB   v 1.0 2008-03-12