Under
denna rubrik avhandlas luftförsvarets radargruppcentraler i Sverige under kalla
kriget.
Radargruppcentraler (RGC, senare RRGC) skapades i organisation
STRIL 60 för att sammanställa information från
låghöjdsradar. Detta var en direkt motsvarighet till
luftförsvarsgruppcentralerna, det ursprungliga syftet med
radargruppcentralerna var att filtrera radarinformation mellan radarstationer
och luftförsvarscentraler.
Uppgifter
Eftersom radargruppcentralerna sammanställde radarinformation från
låghöjdsradar, fick radargruppcentralerna också ansvar för jaktstridsledning mot
mål på låg höjd.
Uppdelningen i att radargruppcentralen ledde jaktstrid mot mål på låg höjd,
och luftförsvarscentralen ledde jaktstrid mot mål på hög höjd var ofta en
papperskonstruktion. Framför allt i de luftförsvarssektorer där
radargruppcentralen var ansluten till en
luftförsvarscentral av typ II eller III (se sidan om
STRIL 60) fick radargruppcentralen ta ett huvudansvar för jaktstridsledningen, eftersom det
i dessa sektorer var
i radargruppcentralen som den modernaste utrustningen fanns.
I och med införandet av smalbandsförbindelser för överföring av
radarinformationen kunde dessutom såväl LFC som RRGC i de flesta fall ta emot
såväl låghöjds- som höghöjdsradar.
Organisation
Det fanns i organisationen såväl fasta som rörliga
radargruppcentraler. De fasta byggdes först, men antalet bantades av ekonomiska
skäl. De rörliga radargruppcentralerna tillkom senare för att avhjälpa problemet
med bristen på fasta radargruppcentraler. De fasta
radargruppcentralerna och de rörliga
radargruppcentralerna har var sin sida som även finns länkar till i menyn
till vänster.
Mer information
Den som är intresserad av ytterligare information rekommenderas att ta del av
Bjarne Darwalls bok Luftens dirigenter, eller Bernt Törnells bok Spaning mot skyn, som presenteras utförligt på
webplatsen
www.flygbas.se.
