Som beskrivits på sidorna om
andra världskriget och
kalla krigets inledning, delade
andra världskrigets segrarmakter upp såväl Tyskland som Berlin i
ockupationszoner. På sidan om Berlinblockaden
beskrivs hur Stalin år 1948 försökte tvinga västmakterna att lämna Västberlin.
Detta lyckades dock inte, och under ett och ett halvt decennium var Berlin en
märklig plats där gränsen mellan kommunistisk diktatur och västerländsk
demokrati endast utgjordes av skyltar av den typ som ses ovan på bilden av Brandenburger Tor.
Berlinarna kunde röra sig mer eller mindre fritt mellan ockupationszonerna,
och detta var upphovet till ett problem i det kommunistiska Östeuropa. Den
öststatsmedborgare som fått visum till Östberlin kunde ju i Berlin helt enkelt
vandra över gränsen till västsidan och söka politisk asyl.
Detta
kom att bli en flyktväg för många som försökte fly det kommunistiska förtrycket.
Över två och en halv miljon människor flydde från öststaterna via Västberlin.
Regimerna i Östeuropa satte press på den östtyska regeringen att göra något åt
saken.
Berlinmurens uppkomst
Lösningen
blev en mur, Berlinmuren. På morgonen den 13 augusti 1961 kunde berlinarna
konstatera att östtysk militär under natten rullat ut taggtråd längs gränsen
mellan Östberlin och Västberlin, och redan samma dag började muren byggas.
Bilden till vänster är den berömda bilden av en östtysk gränsvakt som tar
chansen att fly till väst medan muren fortfarande består av taggtråd.
Berlinarna kunde inte längre passera fritt över gränsen, och Västberlin blev
inneslutet från alla håll.
Bilden till vänster visar byggandet av Berlinmuren, bilden är tagen på hösten
1961.
Av den drygt femton mil långa gränsen mellan Östberlin och Västberlin
utgjordes drygt fyra mil av betongmur, resten var antingen taggtrådsstängsel med
minor eller minerade vattendrag.
På många håll var gränsen mellan Öst- och Västberlin sådan att Berlinmuren
gick en bit in på östtyskt territorium. De delar av Östberlin som hamnat på fel
sida muren bevakades från östsidan, och det förekom vid flera tillfällen att
östtyska gränsvakter besköt och även dödade personer på västsidan som kommit in
på det östtyska territorium som fanns på västsidan av muren.
Berlinmurens faser
Berlinmuren
genomgick tre distinkta faser. Uppbyggnadstiden under 1961 till 1965, då muren
konstruerades, och fyra mil av taggtråden så småningom ersattes med betongmur.
Därefter följde en tid då området runt muren rensades och minerades. Bilden
till vänster är från denna tid. Ursprungligen gick gränsen på vissa ställen
alldeles intill, eller till och med tvärs genom, byggnader. Dessa fick till en
början stå kvar, med igenspikade (senare igenmurade) fönster och dörrar mot
västsidan.
I mitten på 1970-talet genomgick Berlinmuren en omfattande modernisering.
Själva muren byggdes om för att bli svårare att ta sig över. De rensade områdena
på östsidan om muren breddades, på vissa håll var "ingenmansland" trehundra
meter brett.
Vakttorn av den typ som ses på bilden till vänster byggdes längs muren.
Muren målades vit på östsidan för att gränsvakterna skulle ha lättare att
upptäcka och beskjuta flyktingar.
Mineringarna i ingenmansland och längs mur och stängsel förbättrades.
Den understa bilden visar Berlinmuren under 1980-talet. Den sammanfattar på
ett talande sätt absurditeten i Berlinmuren.
På västsidan rastar en man sin
hund, och klotter vanpryder muren i hela dess sträckning.
På
östsidan är muren bländande vit, följt av ett brett och minerat ingenmansland,
följt av ytterligare en mur på östsidan. Nära den hitre muren syns huvudena av en östtysk
vaktpatrull med bil som rör sig längs muren. Om någon civilperson skulle komma
lika nära muren på östsidan som mannen med hunden är på västsidan, skulle
personen i fråga bli beskjuten och sannolikt dödad.
Berlinmurens fasor
Antalet dödade under flyktförsök är okänt. Officiellt erkänns omkring 130
personer. Medborgarrättsrörelser hävdar att närmare 250 personer skjutits ihjäl eller
sprängts till döds av minor under flyktförsök. Sannolikt är siffran ännu högre, många
flyktingar har troligen dödats innan de kommit så nära muren att deras
flyktförsök uppmärksammats på västsidan.
Berlinmurens fall
Berlinmurens fall var ett misstag. I ett försök att dämpa omfattande
protester i Östtyskland hade landets politbyrå beslutat att lätta på
utreserestriktionerna. Bakgrunden till protesterna var att Ungern i augusti 1989
öppnat gränsen mot Österrike. Tiotusentals östtyskar flydde då till väst visa
Ungern. Östtyskland hade under hösten stoppat denna flyktmöjlighet, och det gav upphov till
omfattande protester.
Beslutet som fattades i politbyrån den 9 november 1989 innebar att det i framtiden
skulle bli enklare att få visum till väst beviljat. Kommunikationen
mellan politbyrå och regeringens talesman var dock bristfällig, vilket ledde
till att talesmannen i östtysk TV samma kväll meddelade att utresa utan
visum skulle tillåtas med omedelbar verkan.
Tiotusentals östberlinare samlades vid gränsövergångarna och krävde att få gå
över till Västberlin. Gränsvakterna och deras befälhavare var villrådiga, ingen
var villig att öppna gränsen, men samtidigt var ingen befälhavare beredd att
beordra användning av vapenmakt för att skingra folkmassorna. Vid halvtolvtiden på
kvällen gav så befälhavande officer vid gränsövergången vid Bornholmer Strasse
order om att gränsen skulle öppnas. Utan någon egentlig kontroll släpptes
östberlinarna över till Västberlin.
När ryktet om gränsöppningen vid Bornholmer Strasse spritt sig under natten, öppnades
gränsen vid flera andra gränsövergångar mellan Öst- och Västberlin.
På förmiddagen den 10 november blev anstormningen enorm, när östberlinarna
vaknade upp till nyheten att muren öppnats. Många passade på att fly till väst
eftersom de inte trodde att möjligheten att passera gränsen skulle bli bestående.
Under hösten öppnades ett tiotal nya gränsövergångar mellan Öst- och
Västberlin, och i december beslutades att östtyskar och västtyskar kunde röra
sig fritt utan formalia mellan länderna. I oktober 1990 enades Tyskland genom att
de östtyska delstaterna ansökte om och beviljades medlemsskap i Förbundsrepubliken
Tyskland (Västtyskland).
Se även sidan om Östtyskland för information
om detta land under kommunistiskt välde.
//MatsB v 1.1 2014-03-01
Nedan kan du söka här eller på webben efter det du är
intresserad av.