Här återfinns information om bakgrunden till rymdkapplöpningen under kalla kriget.
Bakgrund
Såväl ryssar som amerikaner drog nytta av den raketteknik som Tyskland utvecklat
under andra världskriget. I det tyska V-2-projektet hade en fungerande raket
tagits fram och utnyttjats i ett robotvapen. Jag har skrivit
en separat sida om den tidiga
raketutvecklingen.
I USA arbetade vapengrenarna i konkurrens.
Armén tog fram en förlängd Redstone-raket med en fastbränsleraket
som andra steg. Den kallades Jupiter, och var en möjlig bärraket för att
skjuta upp en satellit.
Flygvapnet tog fram Atlas-roboten och Titan-roboten.
Båda var möjliga bärraketer för satelliter.
Marinens Viking-raket var utvecklad för meteorologiska mätningar i
atmosfären.
I Sovjetunionen tog man fram den interkontinentala roboten R-7.
R-7 blev inte lyckad som interkontinental robot,
däremot blev R-7-designen mycket lyckad som rymdraket. R-7
användes i modifierad form som bärraket för sputnikarna, och blev även grunden
för Vostok-systemen och Sojuz-systemen. De ryska raketerna av idag använder
alltså samma grunddesign som Sovjetunionens första interkontinentala robotar,
designade för över 60 år sedan!
