Gemensamma stabsplatser - Gplatser

Militärområdenas och försvarsområdenas krigsstabsplatser utformades som gemensamma stabsplatser, i tal ofta kallade Gplatser, med den gängse förkortningen gpl. I gplatserna samlades militär och civil ledning inom respektive område. Gplatserna var uppdelade i ett antal olika delar som var geografiskt åtskilda.

Anläggningar

Krigsstabsplatserna var uppbyggda som ett antal separata anläggningar, av vilka några användes parallellt, medan några var reservanläggningar.

A1-anläggningen var den ordinarie huvudanläggningen där de viktigaste delarna av den operativa ledningen var samlade. För högkvarteret och militärområdena var detta en berganläggning, för försvarsområdena var detta antingen en berganläggning eller en ovanjordsanläggning, beroende på läge och ekonomi. Ungefär hälften av försvarsområdena fick en berganläggning under den stora Gplats-utbyggnaden under 1950- och 1960-talen.

A2-anläggningen var ordinarie anläggning för de delar av staben som inte utövade direkt operativ ledning. A2-anläggningen var oftast en ovanjordsanläggning.

B-anläggningen, i något fall -anläggningarna, var reservstabsplats. Denna var i krig bemannad med en begränsad styrka, framför allt sambandspersonal som såg till att sambandet fungerade. B-anläggningen var beredd att ta över A1-anläggningens funktion om det skulle behövas. Försvarsområdenas Gplatser hade normalt ingen bemannad B-anläggning. I slarvigt bruk användes ibland begreppet B-stabsplats om en reservstabsplats vilken som helst oavsett ifall den var bemannad eller inte.

Reservstabsplatser. Utöver den eventuella bemannade B-stabsplatsen, fanns dessutom förberedda reservstabsplatser. Dessa var platser som normalt inte var bemannade, men som var rekognoscerade och i någon mån förberedda för att kunna ta över ledningsfunktionerna. Det kunde exempelvis röra sig om att någon viss Fo-stabsplats var förberedd för att kunna ta över som milostab i det fall såväl milostabens A1-anläggning som dess B-anläggning blev utslagna eller oanvändbara.

Utöver dessa anläggningar fanns för många Gplatser dessutom en eller flera C-stabsplatser, rekognoscerade platser där rörliga (transportabla) förband kunde bygga en reservstabsplats av ungefär den modell som armékårsstaberna hade tidigare (se sidan om operativ ledning). Dessa C-stabsplatser blev utbyggda efter det att spionerna Wennerström och Bergling hade avslöjat läget för de flesta högre stabsplatser. Syftet med C-stabsplatserna var att genom rörliga förband ge möjlighet att utnyttja ett mycket stort antal alternativa stabsplatser, och därigenom kunna hålla fienden i ovisshet om var stabsplatsen faktiskt var belägen.

De rent civila delarna inom områdets ledning samlades i en stabsplats som i vissa lägen kallades A3-stabsplats. Denna var uteslutande civil.

Sändarannex

Radiostrålningen från radio- och radiolänksändningar var ganska avslöjande för en Gplats. För att undvika att röja Gplatsernas läge genom radiostrålning byggdes därför särskilda sändarannex. Alla radiosändare flyttades till dessa annex. Större anläggningar hade flera sändarannex. Eftersom radiostrålningen, liksom skogen av master och antenner, gjorde sändarannexet till en lätt avslöjad punkt, anlades sändarannexen ofta i bergrum.

Gplatser och folkrätten

Under senare delen av kalla kriget kom Gplatsernas princip att blanda civila och militära ledningsfunktioner att ifrågasättas. I enlighet med folkrätten borde ju civil ledning vara skyddad från angrepp. Därför verkade det olämpligt att ha civil och militär ledning samgrupperad (se även en separat sida om folkrätten, samt en sida om totalförsvaret).

På försvarsområdesnivå genomfördes bland annat av denna anledning en utflyttning av den civila ledningen från Gplatserna, kvar i Gplatsen från civilt håll blev endast samverkanspersonal. Övrig civil ledning (åter-)flyttades till länsstyrelsens (eller motsvarande) krigsledningsplats. På milonivå skedde aldrig någon motsvarande separation, utan milot och dess civila motsvarighet civot leddes även fortsättningsvis från en gemensam Gplats.

//MatsB   v 1.1 2008-01-17, v 1.2 2015-09-27