Totalförsvaret

Här finns lite text om det svenska totalförsvaret, och om vissa problem med folkrätten under kalla kriget.

Totalförsvarstanken

På bakgrundssidorna har jag skrivit om totalförsvarstanken; en sida om det totala kriget, och en sida om det totala försvaret.

Det svenska totalförsvaret

Det svenska totalförsvaret hade fyra grundpelare: det militära försvaret, det civila försvaret, det ekonomiska försvaret, samt det psykologiska försvaret. Dessa fyra delar samarbetade för att lösa försvaret av Sverige. Var och en av dessa har också en egen sida i menyn till vänster.

Folkrätten

Folkrätten, som den definierades år 1949, skiljer tydligt mellan kombattanter och icke-kombattanter. Icke-kombattanter skall vara skyddade från krigshandlingar.

Problemet med totalförsvarstanken i skenet av folkrätten är att i det totala försvaret går civil och militär nytta in i varandra. På sidan om folkrätten diskuteras denna problematik. Om militära ingenjörstrupper som reparerar en bro iklädda uniform är kombattanter, är då vägverkets personal, som civilklädda reparerar samma bro, plötsligt icke-kombattanter? Eller är de istället "olagliga kombattanter", eftersom de gör en försvarsinsats men inte bär uniform?

Folkrätten och totalförsvarstanken går helt enkelt inte särskilt bra ihop. Folkrätten är skriven utifrån en tydlig uppdelning av samhället i civila och militärer, något som passar exempelvis USA eller andra länder som för krig på främmande mark. När kriget förs på egen mark är däremot uppdelningen betydligt svårare, tag broreparationsexemplet ovan.

Otaliga liknande exempel gör att folkrätten blir tämligen oanvändbar då en nations försvar är byggt på totalförsvarstanken. Bland annat därför var det sannolikt ett misstag att under senare delen av kalla kriget förlita sig så starkt på folkrätten, något som även det diskuteras på sidan om folkrätten.

//MatsB   v 1.0 2008-02-13