Telegrafi innebär signalering med en enkel signal, där det enda som behöver
urskiljas är skillnaden mellan signal och icke-signal. Morsekoden är den allra
vanligaste formen av kodning för telegrafi.
Telegrafi är den äldsta formen av samband över såväl tråd som radio, av den
enkla anledningen att det är lättast att bara behöva skilja signal från
icke-signal. Innan förstärkare och radiostationer utvecklats tillräckligt för
att tillåta telefoni över tråd eller radio, var telegrafi det enda möjliga
sättet att överföra information över dessa sambandsmedel.
Eftersom telegrafi är en form av binär kodning, har termen telegrafi under
vissa perioder även använts för digital överföring av information. Tidig
fjärrskrift kunde gå under benämningen telegrafi, som i krigstelegrafnätet.
Jag har dock valt att under denna sida endast ta upp telegrafi i betydelsen
överföring med Morse eller liknande koder. För fjärrskrift hänvisas istället
till sidan om fjärrskrift.
Trådbunden telegrafi
Trådbunden telegrafi konkurrerades snabbt ut av telefonin. Vid tiden för
kalla kriget hade den trådbundna telegrafin (d.v.s. Morse över tråd) sedan länge
helt spelat ut sin roll. Fjärrnyckling av radiostationer (att signalisten inte
satt vid radiostationen utan hade en lång kabel mellan sig och stationen) förkom
givetvis, men då endast som ett led för att komma åt det trådlösa mediet.
Trådlös telegrafi
Trådlös telegrafi stod sig i militära sammanhang mycket bättre i konkurrensen
mot telefonin. Dels förekom optisk telegrafi (signallampor) långt fram i tiden,
men även radiotelegrafi fanns kvar genom hela kalla kriget.
Orsaken till att radiotelegrafi stod sig i konkurrens med radiotelefoni var
att radio är enkelt för fienden att störa. Även då radiostationerna utvecklats
så att telefoni under normala förhållanden var helt tillförlitligt, var störning
från fienden ett svårt hinder för radiotelefonins användning i krig. Telegrafi
har lättare att ta sig igenom fientliga störningsförsök, eftersom mottagaren
endast behöver kunna urskilja signal eller icke-signal.
Av denna anledning fanns telegrafiförband även under kalla kriget. Telegrafin
var främst ett reservsamband om andra sambandsmedel skulle störas ut eller
bekämpas på andra sätt, men telegrafin var såpass robust mot störningsförsök att
det ansågs befogat att fortsatt ha telegrafiförband, och att utbilda
telegrafister.
