Skyddsrum

Denna sida behandlar skyddsrum i Sverige under kalla kriget.

Skydd är en av de viktigaste faktorerna för ett framgångsrikt försvar. Skyddsrum är en viktig form av skydd för att skydda människor.

Skyddsrum kan översiktligt delas in i civila respektive militära skyddsrum.

Civila skyddsrum

Skyddsrum för skydd av civila fanns av flera sorter.

I bostäder anlades skyddsrum i form av förstärkta källare. I flerbostadshus var ägaren skyldig att anlägga skyddsrum. I villaområden kunde villaägaren få bidrag för att anlägga skyddsrumskällare.

I stadsmiljöer anlades befolkningsskyddsrum. Dessa var avsedda att härbärgera de människor som var i rörelse på gator och torg vid ett överraskande flyganfall. Befolkningsskyddsrummen har fått en egen sida.

Vissa krigsviktiga företag förlade sin verksamhet i bergverkstäder. Även dessa har fått en egen sida.

Vid kontorsarbetsplatser och liknande anlades skyddsrum liknande de i flerbostadshus. Betongförstärkta källare var det vanligaste.

Militära skyddsrum

Skyddsrum för militär personal fanns av många olika slag.

Viss verksamhet bedrevs i bergrum eller betongbunkrar. Personalen vid dessa förband var skyddad vid sin tjänstgöringsplats. Exempel på sådana platser är ledningsplatser och radarstationer, liksom miloverkstäder.

I anslutning till andra grupperingsplatser eller anläggningar som kunde antas bli angripna av fienden anlades ofta truppskyddsrum. Sådana platser kunde vara exempelvis förberedda pjäsplatser för luftvärn eller kustartilleri, platser vid flygbaser eller vid fasta värn.

//MatsB   v 1.1 2008-04-10